Resan till USA
Dag 1:
Jag åkte den 1e September 2011. Planet gick 07.00 på morgonen och Adam, Martina och Anna+föräldrarna var med för att säga hejdå. Det blev riktigt jobbigt att säga hejdå då alla började gråta och då kunde jag inte hålla mig och började gråta jag med. Jag slutade inte gråta fören jag hade suttit på planet i säkert 20 minuter. När jag kom innanför incheckningen var det en snäll kvinna som hjälpte mig lite och frågade vart jag skulle. Men hon skulle till ett annat plan. Resan till Stockholm var inte något särskilt, vi fick frukost som var god dock.
Det var första gången jag var på Arlanda så jag hade ingen aning hur det såg ut eller hur jag skulle ta mig mellan gaterna. Jag var på gate A4 och skulle till gate F62…men det var inte så svårt som jag trodde, det var bara att gå en massa! När jag kommit fram till gaten så såg jag en STS ryggsäck som gick in på toaletten så jag följde snabbt efter och det var en utbytesstudent som hette Agnes. Hon skulle dock till New York för att mellanlanda och inte Chicago som jag skulle. Men vi pratade om allt möjligt i en timme ungefär så det var väldigt nice! Sedan gick jag på toa och då kom paniken, jag hade fått mensen! Jag tänker inte gå in ytterligare på detta eftersom det kan finnas äcklade/känsliga läsare men let me just tell you, det var väääldigt jobbigt.
Planet blev ungefär en halvtimme försenat och det var inte bra, för jag behövde all tid i Chicago som jag kunde få! På planet snackade jag massor med min granne som var från Tyskland. Hon skulle till sin man i Missouri. Vi hjälpte varandra genom den oerhört långa flygtid och med papprena som behövdes fyllas i. Vi fråga flygvärdinnorna säkert 5gånger och varje gång visste de inte vilket språk de skulle prata så det blev någon blandning av engelska och svenska, så kul att se på deras osäkra ansikten. Alltså tysken pratade engelska och jag pratade engelska med henne och sen så pratade jag svenska med dem och ibland engelska. Vi landade och gick tillsammans till incheckningen.
Det var tydligen något papper jag skulle skriva i eftersom jag var utbytis som jag inte fattade alls hur man skulle göra så det tog säkert en kvart för mig. Sedan när vi väntade på väskorna kom min sist av alla typ. Hon hade hela 3resväskor och alla kom innan min. Vi sprang till där vi skulle reinchecka våra väskor och jag fick skynda mig extra mycket då jag skulle ta fram ett par shorts ur väskan först. All personal bara pekade lite smått när man frågade efter vägen så man visste aldrig vart man skulle. När jag hade blivit av med väskan igen och fått boardingkortet så skulle jag ta spårvagn till min terminal, yes, spårvagn.
Jag hittade rätt med en gång och den kom precis när jag kom dit. Resan tog väl 3minuter kanske och sedan var man framme. Jag trodde att jag hade tappat bort tysken men då såg jag henne igen så vi gick tillsammans för att gå igenom kontrollen. Vi gick fel massor av gånger då personalen gav fel anvisningar men det gick bra tillslut. Sedan sprang jag till min gate(L2) för att gå på toa. Det var något jag hade velat göra sen jag gick av planet. Efter det sprang jag till L2 igen och då hade några personer som skulle till Milwaukee inte kommit än så de väntade på dem innan de kunde borda oss som skulle till Grand Rapids. Då passade jag på att ringa pappa men det blev ett kort samtal.
Flyget var jättelitet, 16rader med A, BC på. Jag satt på A så jag satt helt själv. Bakom mig satt några som pratade hur högt som helst så det var ganska kul att lyssna på deras livshistorier. Tydligen hade en växt upp i Holland där jag skulle bo och den andra nära där. Han som bodde där berättade om att han hade hoppat från piren och att båda inte fattade hur han vågade. Sedan fick jag förklarat för mig av välkomstfamiljen att det är livsfarligt att hoppa från piren då det är massor med stenar och att flera personer dör varje år, lite läskigt!!
Flygresan tog bara 25minuter så det var knappt att man hann tänka på något innan man landade. Jag var så sjuuukt nervös! Jag gick på toa först och då var det någon läskig stor svart kvinna som typ stirrade in genom ett hål till mitt bås o_o pervert?
Jag gick ut genom en gång och där ser jag skylten ”Welcome Andréa” och så står hela familjen (utan pappan)+min area rep+hennes man där. Alla vinkar glatt och så kramar jag alla när jag kommer fram. Exakt så som alla berättat att det är! Då släppte nästan all min rädsla. När jag satt i bilen med familjen så fick jag lakrits(fast det är inte lakrits utan typ..som kolasnören som jag nu, en månad senare kan säga heter Twizzlers) av Marissa(10år) och de frågade vilka de gamla var som stod bredvid oss, haha. Jag trodde de kände dom jättebra för det verkade så innan. Area repen skulle tydligen följa med oss hem för att se hur jag skulle bo och sådant så de skulle följa efter oss men vi hittade inte ut ur parkeringen så de var långt före. Jag fick berätta typ allt de ville veta för de visste inte mer än att jag var från Sverige. Fast de visste inte vart det låg. Jag har berättat massor med saker som är annorlunda i Sverige och det är faktiskt väldigt mycket mer än jag trodde! Liksom, varför har inte vi gulavattensaker så om det börjar brinna så stoppade de i en slang där och börjar släcka elden. Vi har väl brunnar som fungerar på samma sätt också men, de gula sakerna är ju mycket finare!
När vi kom hem så visade de mitt rum, inte något speciellt med det, Lynelle(mamman) säger att väggarna är lila men Marissa säger att de är vita. De är lila men nu när jag bott här i nästan 2 dygn så är dom vita för mig med. Jag har en jättemjuk heltäckningsmatta. Det är så gosigt och mjukt och man blir helt tyst för det knakar inte eller något.
Det är hur varmt som helst här föresten. Typ 90farenheit varje dag. Alltså typ 30+ grader. Det är jättefuktigt också. Som tur är det inte bara jag som tycker det är varmt. De svettas hela tiden och säger att det är jättevarmt också, haha. De visade mig runt huset som är jättetrevligt. Sedan tog Megan(14år) ut mig på en cykeltur i området. De bor i ett villaområde som ser ut precis som typiskt amerikanskt. Fina hus överallt. Det är väldigt mycket buskage och sånt här. Vi körde även ner till sjön, den lilla sjön. Det är typ som en kanal och ser typiskt stockholmskt ut. Alltså många fina segelbåtar och andra båtar och på andra sidan är det massor med skog och några fina hus.
Efter det åkte vi ner till vattnet! Alltså till den stora sjön. Vi gick i typ 10min dit men det var helt klart värt det! Det ser ut som en typisk medelhavs strand. Vattnet är lite varmare än i Sverige. Jag hade inte tagit med mig badkläder vilket jag ångrade väldigt mycket när jag väl kom dit. Så jag stod i vattnet till knäna och spelade lite frisbee med Lynelle och Ben(12år). Just det! De har en hundvalp som heter Toby Mac och den är huuur gullig som helst, väldigt vild och älskar att slicka på oss. Helt plötsligt kan man känna något på benen och då är det han som slickar för fullt. Skit kul haha!
Lynelle sa att hon var glad för att alla barnen inte alls var blyga med mig, de var sig själva från början. Det blev jag väldigt glad över att höra!
Jag var inte alls hungrig men stoppade i mig en halv hamburgare(med toasts som bröd o_o) och en majskolv och lite pommes frittes. Jag gick och la mig 8.30PM…då hade jag alltså varit vaken i 28timmar. Riktigt trött var jag!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar